Det är nödvändigt att reglerna förenklas

17 jun 2015

Intervju med Per Furberg

//
Kommentarer0

Dokumentinfo: Du har i mer än 20 år arbetat med frågor som handlar om anpassning av lagar och regler för att passa i en tillvaro där olika IT-lösningar driver på och ersätter traditionella pappersbaserade lösningar. Hur ser du på utvecklingen?

Per Furberg: För ett antal år sedan var hindren ofta tekniska, men så är det inte längre. Leverantörerna har blivit allt duktigare på att återskapa användargränssnitt som är delvis självförklarande. De har också blivit bättre på att stödja elektronisk legitimering, elektroniska underskrifter och virtuella uppdelningar mellan olika aktörers elektroniska utrymmen. Det finns emellertid i vissa fall ett motstånd mot att acceptera dessa gränser och att tolka gällande rätt på ett sätt som gör det möjligt att använda de nya funktionerna fullt ut. Även här pågår emellertid en snabb utveckling av nya synsätt samtidigt som lagstiftningsprocessen är långsam.

Dokumentinfo: Kan reglerna förenklas?  Är det önskvärt att de förenklas?

Per Furberg: Ja, de kan förenklas och jag tror att det är nödvändigt att så sker, men man ska inte inbilla sig att det kan ske över en natt. Begreppsbildningen intresserar många och ska det hela fungera behöver ord och uttryck kunna förstås och tillämpas inte bara av jurister och arkivarier utan även av t.ex. it-ansvariga, verksamhetsutvecklare och beslutsfattare. Till detta kommer att begreppsbildningen måste vara tillräckligt abstrakt för att kunna överleva till nästa översyn samtidigt som den måste gå att förstå trots IT:s snabba frammarsch.

Dokumentinfo: Tryckfrihetsförordningen, vars 2:a kapitel reglerar grunderna för hantering av allmänna handlingar, skrevs 1949. Den har sedan dess ändrats flera gånger, men tycks vid en genomläsning ändå vara ålderdomligt skriven och svår att följa. Tycker du att det vore bra om den delen av Tryckfrihetsförordningen skrivs om helt och hållet?

Per Furberg: Jag anser att förvaringsrekvisitet måste anpassas till dagens verklighet och att det är mycket olyckligt att Informationshanteringsutredningen, trots att direktiven omfattade en sådan översyn, har underlåtit att lägga fram något förslag till ändring i grundlag. Detta kommer att leda till allt mer krystade försök att förena gällande rätt med regeringens krav på en fungerande e-förvaltning. Någon total omskrivning tror jag däremot inte på. Grundprinciperna är riktiga och måste värnas. En helt ny reglering skulle dessutom kräva ett synnerligen gediget beredningsarbete, vilket trots återkommande utredningar visat sig svårt att få fram inom IT-området.

Dokumentinfo: Det finns tendenser i dagen offentliga förvaltningen till mer samarbete mellan myndigheter, t.ex. Statens Servicecenter och olika samarbetsorganisationer i den kommunala sektorn som erbjuder administrativa tjänster. Reglerna för hantering av allmänna handlingar och sekretess utgår dock ofta från myndigheten som en enhet, vilket innebär att vissa samarbetskonstruktioner kan bli omständliga eller kanske rent av olagliga med dagens lagstiftning. Hur ser du på detta? Hur kan reglerna anpassas och är det önskvärt?

Per Furberg: Den offentliga förvaltningen behöver ta tillvara de olika kompetenser som finns inom området. På samma sätt som komplex hantering inom näringslivet koncentreras för att få tillgång till den kompetens och de resurser som krävs behöver offentlig förvaltning samordna sig. Visserligen för det med sig juridiska problem, men de är enligt min mening till för att lösas. Alternativet, att myndighet för myndighet bygga upp all kompetens som behövs och allt it-stöd, är inte realistiskt.
Att hanteringen skulle bli olaglig tror jag inte på, förutsatt att lösningarna utformas på ett ändamålsenligt sätt. Eftersom vi talar om grundlag och att det tar många, många år att ändra sådan, kan en samordnad insats för att stödja bevarande och gallring i it-miljö inte avvakta lagändringar. Det ändrar emellertid inte på det uppenbara – att en översyn av 2 kap. TF blivit nödvändig.

Dokumentinfo: Ett uppmärksammat JO-beslut från förra året (dnr 3032-2011), som kritiserar offentliga vårdgivare, som vid arbetstoppar anlitat ett bemanningsföretag som tillhandahåller läkarsekreterartjänster, för att de i och med detta röjt sekretessbelagda uppgifter, illustrerar att formen för hur uppdragsgivare anlitas av myndigheter kan vara avgörande för om det är förenligt med Offentlighets- och sekretesslagen eller inte. Hur ser du på denna konsekvens av nuvarande regler?

Per Furberg: JO sätter fingret på en svag punkt. Myndigheterna har ofta arbetat hårt med biträdesavtal och andra persondataskyddsfrågor medan övervägandena kring sekretess vid utkontraktering i många fall inte uppmärksammats tillräckligt. Men E-delegationen har nu gjort en rättsutredning där frågan om sekretess utgör hinder mot outsourcing av drift till en privat utförare har genomlysts; se http://edelegationen.se/Publikationer/Rapporter-och-PM/Sekretess-vid-outsourcing—en-forstudie/. Bara tillräckligt fokus läggs på dessa frågor bör juridiskt anpassade rutiner och regler kunna tas fram.

Per Furberg är advokat och har lång erfarenhet av arbete med IT-rättsliga frågor. Han har bl. a. medverkat som expert i en rad offentliga utredningar och arbetat på uppdrag av e-delegationen. Per deltar som föredragshållare i konferensen Dokumentinfo Fokus:e-arkiv den 6 oktober. Läs mer om konferensen här