Intervju med Göran Rydeberg

24 aug 2017

Utlämnande av allmän handling – Vad bör du tänka på?

//
Kommentarer0

Dokumentinfo intervjuade Göran Rydeberg – specialist på sekretess- och integritetsfrågor. Göran är även kursledare för Dokumentinfos kurs Sekretess i praktiken i Stockholm 21 september.

Dokumentinfo: Vilka frågeställningar ställs man ofta inför och vad bör man särskilt tänka på vid utlämnande av allmän handling?

Göran: Generellt ska man alltid tänka på konsekvenser av beslut samt se till att beslut är välgrundade. Viktigast är att man alltid ser till att hantera förfrågningar skyndsamt. ”Mailstuds” eller motsvarande hantering ”köper tid” och bör användas genomgående, särskilt om man antar att ärenden av olika skäl kan komma att dra ut på tiden.

Tveka inte att anlita expertis – ingen är specialist på allting, och var uppriktig mot den sökande i samband med behandling av frågor kring utlämnande. Mycket färre uppgifter än gemene man tror är faktiskt sekretessbelagda. Var noga med skilja på sekretess och känsliga uppgifter – de sista kan vara nog så besvärliga att hantera, men är oftast inte sekretessbelagda. Glöm heller inte att ange besvärshänvisning (när sådan är möjlig) i samtliga fall när ett beslut inte tillfullo går sökanden tillmötes.

Dokumentinfo: Hur påverkar den digitala utvecklingen begäran om utlämnande av allmän handling?

Göran: Det är viktigt att komma ihåg att lagstiftningen är medieneutral, dvs. formen för förvaring spelar ingen roll, men digitaliseringen gör det både lättare och svårare att identifiera allmänna handlingar – det är mycket digitalt material som är sådant.

Det blir allt viktigare och samtidigt allt svårare att ha koll på de allmänna handlingarna och det finns mycket större risker att sekretessbelagd information på olika sätt åtkoms av obehöriga. Ännu så länge bestämmer myndigheterna själva formen för utlämnandet, men tendenser finns att utvecklingen går mot större kundfokus – dvs. att kravet att myndigheterna ska tillgängliggöra information på ett sätt som ”kunden” bestämmer ökar. Detta riskerar att leda till att mera information än som avsetts tillgängliggörs samtidigt som myndigheternas arbetsbelastning kommer att öka väsentligt.

Dokumentinfo: Att avgöra vad som är offentligt och sekretess är ibland problematiskt. Vilka områden inom offentlighets- och sekretesslagen tycker du är svårast att tillämpa i praktiken?

Göran: Spontant är mitt svar hälso- och sjukvårdssekretess, social- samt person- och t.ex. patentsekretess, men egentligen är det mera avgörande vad enskilda ärenden handlar om än just tolkningen av enskilda paragrafer.

Dokumentinfo: Vilka effekter tror du att GDPR kommer att ha på myndigheters hantering av personuppgifter?

Göran: Mycket stora effekter och detta särskilt för myndigheter som kanske idag inte har en riktigt bra PuL-hantering. Förhoppningsvis tar myndigheterna tag i frågor kring betydelsen av GDPR för den egna verksamheten, samarbetar med andra myndigheter kring hur de löser förestående problem samt följer de många nyss avslutade och flera ännu pågående utredningars verksamhet och tar del av deras slutsatser.

Viktigast är att begreppet Privacy-by-design alltid finns i förgrunden, dvs. att myndighetsstöd och hantering av personuppgift alltid står i fokus när myndigheterna planerar sina verksamheter. Dessutom bör man vara medveten om att tidigare huvudprincip inte längre gäller, dvs. att allmänintresse generellt kunde användas som argument för att göra avsteg från integritetsprincipen. Det är heller inte längre möjligt att kringgå bestämmelser genom att hävda att förekommande personuppgifter är osystematiserade.

Dokumentinfo: Vilka kunskaper får deltagarna av att gå Sekretess i praktiken? Vilka rekommenderar du bör gå kursen?

Göran: Deltagarna får en allmän och bred information kring OSL, dess tillkomst och uppbyggnad. Därefter går vi igenom några viktiga kapitel i lagen. Om det finns ett allmänt intresse för viss slags sekretess bland deltagarna fokuserar vi på delarna i lagen som rör detta. Praktisk bedömning av sekretess, rättsfall och andra frågor av principiellt intresse tas upp och deltagarna får då arbeta självständigt/i grupp och sedan har vi en gemensam genomgång. Avslutningsvis tittar vi på lagstiftning som har stor betydelse i anslutning till sekretessfrågorna och då handlar det mycket om GDPR och förvaltningslagen.

Jag rekommenderar kursen främst för offentliganställda som i ett brett perspektiv arbetar med frågor kring allmänna handlingar, offentlighet, sekretess och myndighetsservice gentemot allmänheten och andra myndigheter.

Läs mer om kursen Sekretess i praktiken