Diarieföring av e-post och digital kommunikation – vad gäller?

Ikon för e-post med notis om nya meddelanden

E-post, chattmeddelanden och digitala samarbetsverktyg är en självklar del av arbetsvardagen inom offentlig sektor. Vi kommunicerar snabbt, delar dokument och fattar beslut i fler kanaler än tidigare.

Men vad händer med informationen som skapas i dessa digitala miljöer? När blir ett e-postmeddelande en allmän handling? Och vilka meddelanden behöver egentligen diarieföras?

För registratorer och andra som arbetar med informationshantering är detta frågor som blir allt viktigare i takt med att organisationernas kommunikation förändras.

När blir ett e-postmeddelande en allmän handling?

En vanlig missuppfattning är att e-post hanteras annorlunda än traditionella dokument när det gäller offentlighetsprincipen.

Så är det inte.

En handling kan vara allmän oavsett om den finns på papper eller i digital form.

För att en handling ska vara allmän krävs enligt tryckfrihetsförordningen att den förvaras hos en myndighet och är att betrakta som inkommen till eller upprättad hos myndigheten.

Ett e-postmeddelande som kommer in till en myndighet blir därför normalt en allmän handling när det har nått myndigheten, förutsatt att övriga förutsättningar är uppfyllda.

Men det betyder inte att all e-post som en medarbetare får automatiskt är en allmän handling.

Privata meddelanden som inte rör myndighetens verksamhet är exempelvis normalt inte allmänna handlingar.

Det avgörande är alltså inte vilken kanal som används, utan meddelandets innehåll och sammanhang samt om de rättsliga förutsättningarna är uppfyllda.

Måste all e-post diarieföras?

Nej, alla e-postmeddelanden behöver inte diarieföras.

Enligt offentlighets- och sekretesslagen ska allmänna handlingar som huvudregel registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet.

Det finns däremot undantag.

Allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess behöver exempelvis inte registreras om de hålls ordnade på ett sådant sätt att det utan svårighet går att fastställa om de har kommit in eller upprättats.

Handlingar som är av uppenbart ringa betydelse för myndighetens verksamhet behöver varken registreras eller hållas ordnade på detta sätt.

För handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter är kraven generellt strängare, även om det finns särskilda undantag i lagstiftningen.

Det innebär att varje organisation behöver ha tydliga rutiner för hur olika typer av e-post ska bedömas och hanteras.

Vad gäller för e-post som rör ett pågående ärende?

Tänk dig att en handläggare får ett e-postmeddelande från en medborgare med kompletterande uppgifter i ett pågående ärende.

Meddelandet kan innehålla information som är viktig för myndighetens fortsatta handläggning.

Om meddelandet är en allmän handling behöver det hanteras enligt de regler som gäller för registrering och ordnande av handlingar.

I många verksamheter innebär det att meddelandet ska tillföras ärendet i ärendehanteringssystemet.

Det är viktigt att informationen inte enbart blir liggande i den enskilda handläggarens inkorg.

Om handlingar finns utspridda i personliga e-postkonton kan det bli svårt att få en fullständig bild av ärendet, särskilt om en medarbetare är frånvarande eller slutar.

Det kan också försvåra arbetet när någon begär att få ta del av allmänna handlingar.

Chattmeddelanden och Teams – gäller samma regler?

I dag sker en stor del av kommunikationen genom digitala samarbetsverktyg, exempelvis Microsoft Teams och andra chattplattformar.

Där kan medarbetare diskutera ärenden, dela dokument och utbyta information som tidigare kanske hade skickats via e-post.

Person som läser meddelanden i mobilen framför en bärbar dator

Men även här är det innehållet och sammanhanget som är avgörande.

Ett chattmeddelande kan utgöra en handling i tryckfrihetsförordningens mening. Om det också uppfyller förutsättningarna för att vara en allmän handling omfattas det av de regler som gäller för sådana handlingar.

Det betyder däremot inte att varje kort meddelande mellan kollegor måste diarieföras.

Ett meddelande som enbart handlar om att boka ett möte kan exempelvis behöva bedömas annorlunda än ett meddelande som innehåller uppgifter av betydelse för ett ärende.

En särskild utmaning med chattverktyg är att informationen ofta uppfattas som tillfällig.

Meddelanden skrivs snabbt, konversationer fortsätter under lång tid och information kan vara svår att hitta i efterhand.

Därför behöver organisationen ta ställning till hur information i dessa kanaler ska hanteras.

Vem ansvarar för att informationen blir registrerad?

Det är lätt att tänka att diarieföring enbart är registratorns ansvar.

Men i en digital arbetsmiljö kan information komma in till många olika medarbetare och genom flera olika kanaler.

En registrator kan inte förväntas känna till innehållet i varje handläggares inkorg eller alla konversationer som pågår i organisationens digitala verktyg.

Därför behöver det finnas en tydlig ansvarsfördelning.

Handläggare och andra medarbetare behöver veta vilka handlingar de ska lämna vidare för registrering eller själva tillföra till ett ärende.

Registratorn har samtidigt en viktig roll i att ge stöd, utveckla rutiner och bidra till att informationen hanteras på ett enhetligt sätt.

En fungerande diarieföring förutsätter alltså samarbete mellan flera yrkesroller.

Vanliga utmaningar med digital diarieföring

När kommunikationen sker i flera olika system blir det också svårare att skapa en samlad bild av organisationens information.

Några vanliga utmaningar är:

1. Viktig information blir kvar i personliga inkorgar

E-post som borde ha tillförts ett ärende blir liggande hos en enskild medarbetare.

2. Medarbetare är osäkra på vad som ska registreras

När kunskapen om allmänna handlingar och diarieföring varierar inom organisationen riskerar liknande meddelanden att hanteras på olika sätt.

3. Digitala kanaler saknar tydliga rutiner

Organisationen har etablerade arbetssätt för e-post och ärendehanteringssystem, men inte för chattmeddelanden eller andra samarbetsverktyg.

4. Informationen blir svår att hitta

När dokument och meddelanden sparas på flera olika platser kan det ta onödigt lång tid att hitta rätt handlingar.

5. Det saknas en tydlig ansvarsfördelning

Medarbetare utgår från att någon annan ansvarar för registreringen, vilket kan leda till att information faller mellan stolarna.

Dessa utmaningar handlar inte enbart om teknik. Ofta är det framför allt rutiner, kunskap och samarbete som behöver utvecklas.

Så skapar ni bättre rutiner för digital kommunikation

För att säkerställa en fungerande diarieföring behöver organisationen börja med att kartlägga var information skapas och tas emot.

Vilka kommunikationskanaler används? Vilken typ av information hanteras där? Och hur ser rutinerna ut för att föra över relevanta handlingar till rätt system?

Det är också viktigt att medarbetarna får praktisk vägledning.

Generella instruktioner om att allmänna handlingar ska registreras räcker inte alltid. Ofta behövs konkreta exempel från den egna verksamheten för att medarbetarna ska känna sig trygga i sina bedömningar.

En annan viktig del är att regelbundet följa upp rutinerna.

När organisationen inför nya digitala verktyg behöver den också undersöka hur dessa påverkar informationshanteringen.

Annars finns risken att nya kommunikationsvägar etableras utan att någon har tagit ställning till hur informationen ska registreras, bevaras eller gallras.

Diarieföring är en del av en större helhet

Diarieföring handlar inte bara om att registrera dokument i ett system.

Det handlar om att säkerställa att information kan hittas, förstås och användas när den behövs. Det är också en förutsättning för insyn, rättssäkerhet och en välfungerande offentlig verksamhet.

När allt fler arbetsuppgifter och samtal flyttar till digitala miljöer behöver rutinerna för informationshantering utvecklas i samma takt.

På Dokumentinfo erbjuder vi utbildningar inom bland annat diarieföring, hantering av allmänna handlingar och informationshantering.

Genom att kombinera kunskap om regelverken med praktiska exempel från arbetsvardagen kan både registratorer och andra medarbetare bli tryggare i hur digital information ska hanteras.