Gallring av allmänna handlingar – vad får raderas och vad måste bevaras?

Arkivhyllor med arkivkartonger och pärmar

Varje dag skapas och tas stora mängder information emot inom offentlig sektor. Det handlar om allt från e-post och ärendehandlingar till protokoll, avtal och information i olika verksamhetssystem.

All information behöver inte bevaras för alltid. Men det betyder inte att handlingar får raderas när de inte längre används i det dagliga arbetet.

För den som arbetar med informationshantering är det därför viktigt att förstå skillnaden mellan bevarande och gallring, vilka regler som gäller och hur gallring ska genomföras i praktiken.

Vad innebär gallring av allmänna handlingar?

Gallring innebär att allmänna handlingar eller information i sådana handlingar förstörs eller tas bort.

Det kan exempelvis handla om att radera digitala filer, förstöra pappershandlingar eller ta bort uppgifter ur ett verksamhetssystem.

Hög med strimlat papper efter gallring av pappershandlingar

Men gallring behöver inte alltid innebära att en handling försvinner helt. Även åtgärder som leder till att information går förlorad, exempelvis genom att sökmöjligheter, sammanställningsmöjligheter eller viktiga uppgifter om handlingens sammanhang försvinner, kan innebära gallring.

Det är därför viktigt att inte enbart se gallring som en fråga om att radera gamla dokument.

Gallring handlar om vilken information som får tas bort och vilka konsekvenser det får för möjligheten att förstå och använda informationen i framtiden.

Varför behöver vissa handlingar bevaras?

Allmänna handlingar fyller flera viktiga funktioner.

De gör det möjligt för medborgare att få insyn i offentlig verksamhet, bidrar till rättssäkerhet och säkerställer att beslut och åtgärder kan följas upp.

Handlingarna kan också behövas för framtida forskning och för att bevara kunskap om hur samhället och offentliga verksamheter har utvecklats.

Enligt arkivlagen ska myndigheternas arkiv bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov.

Det innebär att bevarande inte bara är en administrativ fråga. Det är en viktig del av offentlighetsprincipen och den långsiktiga informationsförsörjningen.

Vilka allmänna handlingar får gallras?

En vanlig missuppfattning är att handlingar får raderas så snart ett ärende är avslutat eller när informationen inte längre bedöms vara användbar.

Så enkelt är det inte.

För att gallra allmänna handlingar behöver det finnas stöd i tillämpliga regler eller gallringsbeslut.

Vilka bestämmelser som gäller beror bland annat på vilken verksamhet det handlar om och om myndigheten är statlig, kommunal eller regional.

För statliga myndigheter finns exempelvis föreskrifter och beslut från Riksarkivet. Inom kommuner och regioner styrs gallringen bland annat av beslut som fattas enligt den egna organisationens regelverk och ansvarsfördelning.

Det innebär att två organisationer inte nödvändigtvis får gallra samma typ av information på samma sätt.

Det är alltså inte handlingens ålder i sig som avgör om den får gallras, utan vilka regler och beslut som gäller för informationen.

Vad är en gallringsfrist?

En gallringsfrist anger hur länge information ska bevaras innan den får gallras.

Det kan exempelvis handla om att en viss handlingstyp får gallras efter ett bestämt antal år eller när ett särskilt villkor är uppfyllt.

Men det är viktigt att veta när gallringsfristen börjar räknas.

I vissa fall kan det vara från det att handlingen skapades. I andra fall kan fristen börja löpa när ett ärende avslutades eller när en viss händelse inträffade.

Därför behöver gallringsreglerna vara tillräckligt tydliga för att kunna tillämpas på ett enhetligt sätt.

Om medarbetare själva behöver tolka när information får tas bort ökar risken för att handlingar gallras för tidigt eller bevaras längre än vad organisationen har beslutat.

Gallring av digitala handlingar – särskilda utmaningar

I takt med att informationshanteringen blir alltmer digital uppstår också nya frågor kring gallring.

Tidigare kunde gallring ofta innebära att fysiska handlingar sorterades ut och förstördes. I dag kan samma information finnas i flera olika system, databaser och digitala arbetsytor.

Ett dokument kan exempelvis förekomma i ett ärendehanteringssystem, i en e-postkonversation och i en gemensam mapp.

Det väcker flera praktiska frågor.

Var finns originalinformationen? Vilka kopior behöver bevaras? Hur säkerställs att gallringen genomförs i rätt system? Och hur dokumenteras att information faktiskt har gallrats?

En annan utmaning är att digital information ibland är beroende av metadata för att kunna förstås.

Om information om exempelvis avsändare, datum, ärendetillhörighet eller dokumentets historik försvinner kan handlingens användbarhet påverkas, även om själva filen finns kvar.

Därför behöver gallring och bevarande finnas med redan när organisationen planerar eller inför nya verksamhetssystem.

Informationshanteringsplanen som stöd

En väl genomarbetad informationshanteringsplan är ett viktigt stöd för att skapa ordning och tydlighet.

Den kan bland annat beskriva vilka handlingstyper som förekommer i verksamheten, var informationen förvaras, hur den ska hanteras och vilka regler som gäller för bevarande och gallring.

För registratorer, dokumentcontrollers och arkivarier blir planen ett praktiskt verktyg i det dagliga arbetet.

Men en informationshanteringsplan behöver också hållas aktuell.

När verksamheten förändras, nya system införs eller arbetssätt utvecklas kan nya handlingstyper tillkomma. Då behöver organisationen se över om befintliga regler och beskrivningar fortfarande är tillräckliga.

Det är också viktigt att skilja mellan en plan som beskriver gallringsregler och de formella beslut som ger stöd för gallringen.

Vanliga misstag vid gallring

Trots att många organisationer har etablerade rutiner uppstår det ibland osäkerhet kring vilka handlingar som får tas bort.

Några vanliga problem är:

1. Handlingar raderas utan kontroll av gallringsreglerna

En medarbetare utgår från att informationen inte längre behövs och tar bort den utan att kontrollera om gallring är tillåten.

2. Gallringsfrister tillämpas olika

Olika avdelningar tolkar reglerna på olika sätt, vilket leder till en ojämn informationshantering.

3. Digital information finns kvar i flera system

Gallringen genomförs på ett ställe, men organisationen saknar överblick över var informationen också förekommer.

4. Informationshanteringsplanen är inaktuell

Nya arbetssätt och system har införts utan att rutinerna för bevarande och gallring har uppdaterats.

5. Ansvarsfördelningen är otydlig

Det är inte klart vem som ansvarar för att initiera, genomföra och följa upp gallringen.

Gemensamt för dessa situationer är att de ofta kan förebyggas genom tydliga rutiner, aktuell dokumentation och rätt kompetens.

Hur skapar vi en fungerande gallringsprocess?

En välfungerande gallringsprocess kräver mer än att organisationen har fattat beslut om vilka handlingar som får tas bort.

Reglerna behöver också vara kända och möjliga att tillämpa i praktiken.

Det innebär bland annat att medarbetare behöver förstå vilka handlingstyper de arbetar med, var informationen finns och när gallring får genomföras.

Organisationen behöver dessutom ha rutiner för hur gallringen ska dokumenteras och följas upp.

Registratorer, arkivarier och informationscontrollers har ofta en central roll i detta arbete, men ansvaret för en fungerande informationshantering behöver vara förankrat i hela verksamheten.

Ökad kunskap ger säkrare informationshantering

Gallring är en naturlig del av informationshanteringen, men den måste genomföras på rätt sätt.

När organisationen har tydliga regler och en gemensam förståelse för vad som ska bevaras och vad som får gallras blir arbetet både enklare och säkrare.

På Dokumentinfo erbjuder vi utbildningar inom bland annat arkivering och informationshanteringsplaner.

Utbildningarna ger kunskap som kan användas i det praktiska arbetet med att skapa struktur, utveckla rutiner och säkerställa att information hanteras korrekt genom hela sin livscykel.